Så skriver du debattartiklar som tar skruv

Här kommer mina bästa tips på hur du skriver en debattartikel som inte bara blir publicerad utan också läst och delad.

Jag har under åren fått kanske 40-50 debattartiklar och krönikor publicerade i alla de stora dagstidningarna. Ofta har de varit bland de mest lästa och delade. I Augusti 2017 på Expressen Debatt lyckades jag vara både den mest lästa och den näst mest lästa samtidigt (se bilden till den här artikeln), när en gammal debattartikel från början av 2016 började delas igen samtidigt som jag hade en ny debattartikel ute. 2019 skrev jag den mest lästa artikeln i Tidningen Syre.

33 tips för ditt livs bästa debattartikel 

  1. Inse att en lyckad debattartikel innebär förarbete och framför allt en stor mängd efterarbete.
  2. Börja med att bestämma var du vill bli publicerad. Svenska Dagbladet har en annan publik än Aftonbladet. Dagens Samhälle har en annan tonalitet än Expressen. Facktidningar vill förstås ha en vinkel som är relevant för deras medlemmar/prenumeranter.
  3. Om du inte är så bevandrad inom medialandskapet är det bra att börja med att lära känna det. Var publicerar de du ser upp till sina debattartiklar och krönikor? Hur är debattklimatet på de största mediaplattformarna? Hur ser deras följare ut?
  4. Ta ett extra varv och fundera över om du är redo att publiceras på en plattform där det förekommer mycket näthat.
  5. När du bestämt tidning - ta reda på grundläggande info som epostadress till debattredaktionen och framför allt hur många tecken som är max.
  6. Håll. Dig. Inom. Max. Antal. Tecken.
  7. Gör en lista på topp tre tidningar som du kan tänka dig att publicera på. På så sätt vinner du tid om du får nej från den redaktion som står högst upp på listan.
  8. Gör ett första utkast som innehåller
    • Dina argument
    • Fakta med källhänvisning
    • Din slutpoäng
  9. Disponera debattartikeln med innehållet i ditt utkast.
  10. Ungefär nu inser du att du behöver minska antalet tecken med hälften. Andas. Ta sats och...
  11. Kill your darlings. Våga sålla och klippa bort den där meningen som du var så otroligt nöjd med, men som inte passar in när du kapar bland argumenten.
  12. Minska hellre antalet argument så att du får utrymme att utveckla de du har kvar än att bara rada upp dem i en lång lista. Du behöver skapa engagemang!
  13. Spara de argument du inte får plats med till en (förhoppningsvis) slutreplik.
  14. Våga vara personlig. Varför ska just du publiceras före någon annan? Såvida du inte är en kändis, minister eller generalsekreterare för en ideell organisation, behöver du övertyga debattredaktionen om att det är du som ska publiceras eller få replik.
  15. En annan fördel med att vara personlig är att ditt varför blir tydligt och du blir trovärdig och väcker engagemang (sympati eller antisympati).
  16. Ha en tydlig disposition på debattartikeln:
    1. En lockande inledning där du ger en hisspitch-sammanfattning av vad du vill säga.
    2. Två till max fyra argument för din åsikt, där åtminstone ett par av dem är grundad på någon form av fakta, som du kan hänvisa till.
    3. Ett, eller om du är väldigt effektiv med orden, två exempel som gärna får vara personliga.
    4. En snärtig slutkläm som sitter som ett slutackord som lämnar läsaren med en känsla av empati, ilska, glädje eller någon annan stark känsla.
  17. Strunta i att lägga tid på att komma på en bra rubrik. Såvida du inte hittar en magiskt bra sådan kommer redaktören att sätta en egen (och den är förmodligen bättre än ditt förslag. I januari 2016 skrev jag en debattartikel om sexuella ofredanden i Sverige och redaktören drämde till med rubriken: Svenska män har inte bättre kvinnosyn än män från Mellanöstern. Ni kan aldrig ana vad som hände sedan... Debattartikeln är troligen en av Expressens mest lästa och delade.
  18. Om du inledningsvis bestämt dig för att satsa på en tidning som har många hatare som följare och som låter elaka kommentarer stå kvar: läs igenom din debattartikel igen och fundera över om den kan trigga hat, vad det i så fall är som triggar det och förbered dig mentalt på att du kan komma att bli uthängd i sociala medier.
  19. Om du vill, be någon eller några du har förtroende för att läsa debattartikeln och ge konstruktiv kritik.
  20. Skicka in din debattartikel till den redaktion som du helst vill bli publicerad på. Jag brukar klistra in hela debattartikeln direkt i mailet och även bifoga det som bilaga. På så sätt behöver inte redaktionen öppna bilagan och du har kommit förbi det första hindret direkt.
  21. Förbered en bild på dig själv. Du behöver inte skicka med den i första frågan till redaktionen, men vill de publicera kommer de troligen att vilja ha en högupplöst bild på dig. Var redo! Och glöm inte att uppge fotografens namn, om det är applicerbart.
  22. Beroende på trycket på redaktionen kan svar dröja i upp till ett par dagar.
  23. Om du anser att det är viktigt att bli publicerad, eller få besked snabbt, skriv ett vänligt mail och fråga om de tror att de är intresserade av publicering eller om du kan skicka din debattartikel till en annan redaktion.
  24. Skicka aldrig en debattartikel till flera redaktioner samtidigt. Alla redaktioner vill ha ensamrätt till publicering.
  25. Får du ett nej, titta på den där jättebra listan som du gjorde under punkt 7. Funkar debattartikeln på den tidningen eller behöver du skriva om den?
  26. Att skriva om en debattartikel för en annan tidning innebär att anpassa språk och tonalitet efter den specifika tidningens publik.
  27. OBS! Att bli nekad publicering innebär inte att din debattartikel är dålig. Men om du vill kan du be någon att läsa igenom debattartikeln och ge konstruktiv kritik om du inte gjorde det i steg 19.
  28. Får du ett positivt besked från redaktionen? Skriv tillbaka och tacka vänligt och om de inte redan angett när de publicerar, fråga om det och om de kan skicka dig en publiceringslänk när debattartikeln ligger ute.
  29. Nu börjar arbetet med att se till att få din debattartikel läst och delad så mycket som möjligt. Förutom det självklara att publicera på dina egna sociala medier (gärna med en personlig reflektion), publicera i grupper på LinkedIn och Facebook, tagga personer, använd hashtags.
  30. Om redaktionen publicerar i sina sociala medier (gör de inte det, be dem att göra det), var aktiv och svara på kommentarer på deras vägg.
  31. Får du hat? Tycker du inte redaktionen städar i kommentarsfälten? Kontakta webbredaktionen och uppmärksamma dem om det.
  32. Fick du blodad tand? Nästa gång kan du hänvisa till de debattartiklar du redan fått publicerad.
  33. Fick du nej överallt? Ge inte upp, fortsätt att försöka. Läs andra debattartiklar och försök att lära dig av hur de skriver och argumenterar för att förbättra din egen teknik.

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *